|
Här vilas inte på lagrarna inte. Tre dagar gammal skall den få bekänna färg (eller är det jag som skall få det?). Lockade av nyheten dyker Challe, Uffe, Chippen och Tobbe upp i småregnet för att titta och leka lite. Alla tittar och pratar ett tag innan Challe drar iväg och skapar en liten slinga att ligga och nöta på. Jag följer trevande efter.
Efter en del (mycket bra) råd om att sitta långt fram på tanken i böjarna, ut med armbågarna, fällknivsposition när jag står upp, etc. (det är ju trots allt SMC instruktörsgänget det här…) börjar det gå riktigt bra. För bra visar det sig när framhjulet släpper och glider undan i en sväng. Arghh… Ok, då var oskulden tagen då. Ingen skada skedd varken på mig eller på hojen. Jag var på väg att göra samma sak något varv senare, men nu med bakhjulet. Det klarar sig med en riktig fetsladd (och tillhörande retursladd) och Challe som låg precis efter skakar på huvudet med ett leende. Jaja, jag är nybörjare på hojen!!
Efter ett tag går vi över till att leka i sandbackar, något som visar sig vara hur kul som helst. Här känns definitivt skillnaden i vikt mellan TTRen och KTMen. Riktigt askul det här! Busenkelt att hantera hojen och fjädringen sväljer det mesta man skickar i dess väg. Jag fick t.o.m. till en stalpsektion riktigt bra, i alla fall vid ett tillfälle. Detta gav definitivt mersmak!
Något som inte gav mersmak utan träsmak var transporten till grusgropen. KTMen är ingen komforthoj… 5 minuter på asfalt och man vill sluta köra hoj för all framtid. Någon form av transportmedel måste till.
Dagen avslutades med värmande fika hos Mattias och Ulrika.
| 
